Näst efter pengar så har jag hört att städning och hushållssysslor är den vanligaste orsaken till konflikter i de flesta relationer. Vad har du för relation till felparkerade skor och dammråttor?
Och vad har den relationen med föräldraskap att göra?
Våra egna behov och tankar om hur vi vill ha det hemma är viktiga för vårt välbefinnande. Men vem har ”rätt”? Vem bestämmer när det är smutsigt och hur skorna ska stå i hallen?
Jag tror nog att vi alla har funderat över det och som för det mesta när åsikterna går isär så tror jag att de flesta av oss tycker att vi själva sitter inne med det rätta svaret…
Hur kan vi få det här att fungera så att ingen känner sig anklagad eller överkörd?
Jag träffade en mamma med två tonårssöner för ett tag sedan som berättade att hon hade varit borta på tjänsteresa i flera dagar och verkligen längtat hem. Äntligen var det dags att komma hem, hon såg fram emot att få träffa sin man och sina söner. Hon öppnar ytterdörren. Det första hon får se är att sönernas skor står mitt i vägen. Genast byts den glada känslan ut mot ilska. Hon går ut i köket, jodå, disk på bänken! In i badrummet. Jaha, smutsiga handdukar! Det hela slutar med att hon har städat hallen, bytt handdukar i badrummet och fixat köket innan hon ens tagit av sig jackan. Sedan går hon in till killarna och säger surt:
– Fasen, har ni inte gjort någonting medan jag har varit bortrest? Ni vet ju att ni ska ställa skorna i skostället? Tänk att jag alltid ska behöva ta hand om allt efter er när jag kommer hem.
I hennes mage fanns motstridiga känslor av ilska, dåligt samvete, besvikelse.
Undrar om killarna tyckte att det var härligt att träffa sin mamma igen? Antagligen inte. De kanske t.o.m. hade tyckt det var skönt om hon var på resa några dagar till. Jag säger inte att vi bara ska le och låta allting hända men med lite omsorg och reflektion runt en sådan här situation så kan den bli mycket bättre. Den här typen av situationer har en tendens att upprepa sig och jag tror att vi är många som känner igen oss i ”komma-hem” grejen.
Hur kunde hon ha gjort istället?
Jag tror att den här mamman (liksom många av oss andra) har en del omedvetna behov och förväntningar på hur det ska var när hon kommer hem. Om jag går till mig själv skulle det kunna vara lite olika saker beroende på dag:
– Det har varit så stökigt på jobbet idag, jag har behov av tystnad.
– Jag har varit borta så länge, jag har behov av gemenskap med min familj!
– Det har varit så intensivt på jobbet, jag behöver vara ensam en stund!
– Bilköerna var helt galna, jag är irriterad och behöver vara själv en stund!
– Jag missade lunchen och är galet hungrig, jag behöver få något i mig!
– Jag har varit borta ett tag och behöver få njuta av mitt fina hem, skönhet är viktigt för mig!
Så länge som alla dessa behov är mer eller mindre omedvetna hos oss så är risken att vi ”stöter ihop” med de där hemma mycket större. Tänk dig t.ex. att din partner har suttit hemma och jobbat hela dagen och har behov av sällskap när du kommer hem. Själv har du haft tusen grejor att göra och folk omkring dig hela dagen. När du kommer innanför dörren hemma så blir du överöst med berättelser, frågor och förslag. Du blir irriterad och har svårt att dölja det. Det outtalade hänger i luften och blockerar en bra kontakt.
Ofta när familjen sammanstrålar igen efter sin egen dag på olika håll så kan det bli jobbigt. Inget fel i det men om vi lägger lite möda på att reflektera över vad vi själva och våra barn/tonåringar har varit med om under dagen, och vad vi har för behov när vi kommer hem, så kan det bli så mycket bättre. Vi vuxna glömmer kanske bort att våra barn och tonåringar ofta har varit omgivna av massor av folk hela dagen. I klassrummet, i matsalen, i gympasalen, på bussen. De har ofta ett stort behov av lugn när de kommer hem. Ta en macka, sitta på toa i lugn och ro, sitta framför datorn. Kanske kommer vi då med våra ”tjugo frågor” om hur dagen har varit, ett uttryck för vårt eget behov av kontroll och omsorg kanske.
Tillbaka till mamman som kommer hem från jobbet, vad kunde hon ha gjort?
Om hon varit medveten om hur hennes egen dag hade varit och vad hon var i behov av när hon kom hem hade situationen blivit annorlunda, innan hon klev in genom ytterdörren hade hon kunnat känna efter; hur mår jag? Vad har jag behov av och vad vill jag göra när jag kommer hem? Vad är troligt att de övriga i familjen befinner sig? Vad har de behov av? Då hade hon kunnat tänka:
– Jag har varit borta så länge, jag har behov av gemenskap med min familj!
Hon hade kanske också kunnat se framför sig att det kanske skulle stå ett par skor i vägen men eftersom hon hade längtat så efter sina pojkar och vill ha kontakt med dem hade hon kunnat kliva över dem och ropa:
– Hallå mina älsklingar, oj, vad jag har längtat efter er!!
Lite senare på kvällen när kontakten är återetablerad och familjen har en stund tillsammans så kan det bli tillfälle att prata om hur situationen ska kunna lösas framöver. De flesta tonårsfamiljer har ganska få naturliga stunder av kontakt och om man som förälder märker att det börjar gnissla i familjen så är det där familjen behöver börja; i kontakten. Bjud in till en kopp te på kvällskvisten, en fotmassage eller lite ryggkli. Där, i kontakten kan samtalet börja.
– Vet ni, jag skulle vilja prata om hur det ska bli så bra som möjligt när vi alla kommer hem på kvällen. Jag vill så gärna att det ska vara fint här hemma och tycker illa om när era skor står precis innanför dörren och ni har antagligen andra saker som är viktiga för er?!
När våra barn känner sig värdefulla för oss och vi lyckas nå fram med vår kärlek så blir deras vilja att bidra till det som är viktigt för oss mycket större. Och kan vi sätta oss in i vad våra barn och vår partner har behov av så händer det också mycket. Tänk dig själv att din partner eller din tonåring säger när du kommer hem:
– Hej, har det varit mycket på jobbet idag, behöver du en stund för dig själv och en dusch innan vi lagar mat?
Ibland kan det vara värt att kliva över några felparkerade skor och lugnt titta på några dammråttor, i längden så löser det sig ännu bättre då!
Vad brukar du ha behov av när du kommer hem?
Finns det något sätt att lösa det på?
Om du vill läsa mer om hur man kan tänka runt sysslorna i hemmet så kan du läsa mitt inlägg ”Hur mycket servar du dina barn och varför?”
Jag brukar göra ett inlägg ungefär var tredje vecka. Vill du få ett meddelande till din mailbox när det kommer ett nytt inlägg? Fyll i din adress till vänster på sidan “Följ bloggen via e-post”. Är det något speciellt du vill att jag ska skriva om? Hör av dig! Och dela gärna vidare, kanske genom att använda dig av Facebookikonen nedan. Tack!
familjekompetens 