Det verkar som om du är arg, är du det?

Depressed teenager with arms around his neck and hood on head

Barn/ungdomar måste få möjlighet att lära sig om sig själva och sina starka känslor. På så sätt mognar de och kan så småningom hantera ilskan på ett sätt som är socialt accepterat. Det lär vi inte våra barn och ungdomar genom att säga:

– Det där var väl ingenting att hetsa upp sig över!

Det enda vi lär dem då är att de och deras reaktioner inte är ok. Då lär de sig snarare att hysa negativa känslor för sig själva. De känner sig inte värdefulla för oss. Märkligt nog är det ofta så att när man inte känner sig värdefull för sin omgivning så skapar det ofta bara mer ilska och aggression. De flesta av oss föräldrar vill ju istället bidra till en sund självkänsla. Det är våra barns viktiga vuxna (föräldrar, mor och farföräldrar, andra viktiga vuxna) och deras feedback till barnen som lär barnen hur man kan ta sig an starka känslor som t.ex. ilska.

Tänk dig att ditt barn är jätteargt på ett av sina syskon. Smockan hänger i luften. Du vill inte att de ska börja bråka, vad säger du?

  • Jag blir så ledsen när ni håller på så där…
  • Det är inte ok att prata till varandra på det där viset!
  • Vad har jag gjort för fel eftersom ni håller på så där!
  • Du som är äldst borde väl veta bättre?!
  • Nu blir det ingen veckopeng, ni vet vad vi bestämt!

 Ingen av dessa kommentarer lär barnen någonting om sig själva, ilska eller empati. Det är snarare skuldbeläggande, självupptaget och berövar våra barn ett tillfälle att mogna i sitt känsloliv.

Om du bestämmer dig för att du vill bidra till ditt barns självkännedom nästa gång så släng bort alla gamla mönster.Försök att vara helt närvarande i stunden, töm huvudet på alla dina förväntningar om hur det ska bli, här och nu är det som gäller. Släng bort alla intervjufrågor som du brukar ställa. Kanske kan du vänligt ta ditt barn om axlarna, titta det i ögonen och säga:

  • Det verkar som om du är arg, jag skulle så gärna vilja veta vad du är så upprörd över, om du vill prata med mig om det vill säga?!

Kanske får du till ett härligt möte, kanske blir ditt barn tyst. Men nu har du visat att du är ärligt intresserad och att du tar hans/hennes ilska på allvar. Ditt barn känner sig värdefullt för dig. Det inträffar också ofta mellan oss människor att så fort vi känner oss förstådda så försvinner den starka ilskan. Om barnet pratar med dig så behöver du lyssna utan skuldbelägganden och utan en önskan om att ”korrigera” barnets beteende. Det är ur själva kvalitén på det här samtalet och de framtida liknande processerna som barnets kunskap och mognad växer fram. En annan gång kanske det handlar om besvikelse eller något annat:

  • Det verkar som om du är besviken, är du det? Vill du berätta för mig?
  • Du ser stolt ut, är du det?
  • Nu ser det ut som om du är ledsen, stämmer det?

Då speglar vi barnet, visar vårt intresse och visar att känslorna de har är en del av livet som de kan känna sig trygga med att de har och som de får hjälp med att klara av. De får bekräftelse istället för kritik när känslorna kommer.

Barnet behöver också få se sina viktiga vuxna handskas konstruktivt sinsemellan med ilska, rädsla, kärlek och glädje och lära sig av det. Och genom att tillåtas uppleva sina egna känslor i samspel med sina viktiga vuxna, och dessutom se de viktiga vuxna handskas med sina känslor så växer förmågan till empati med andra människor så småningom fram.

 

Vill du få ett meddelande till din mailbox när det kommer ett nytt inlägg? Fyll i din adress i rutan “Följ bloggen via e-post”. Vill du ha en föreläsning på ditt barns skola? Mejla mig på sanna@familjekompetens.com. Och dela gärna vidare om du känner någon som du tror skulle gilla att läsa det jag skriver. Tack!

 

 

 

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s