Det finns ingen annanstans än i familjen som man kan bli så galet arg, så otroligt frustrerad och så ledsen och sårad.
Vad är det då som skapar dessa starka känslor och hur kan vi göra för att undvika att såra tillbaka? Att handskas någotsånär konstruktivt med ilskan? Eller tvärtom, kanske behöver jag öva på att våga bli arg?
- Känns det som om du har “fastnat” i tråkiga mönster med ditt barn/tonåring?
- Känns det som om det finns för mycket ilska och irritation i familjen för tillfället?
- Tycker du att du har svårt att nå fram till ditt barn/tonåring?
- Känns det som om du har svårt att stötta ditt barn/tonåring när han/hon har problem?
Då kan det kännas bra att samtala med någon utomstående, jag erbjuder rådgivning där jag kan dela med mig av den kunskap jag har skaffat i mötet med hundratals föräldrar. Skriv gärna några rader till mig (sanna@familjekompetens.com) och berätta vad det är du funderar över. Jag är i botten pedagog och utgår från barnet och barnets behov. Min tanke är att allt hänger ihop med hur familjen samspelar och jag rekommenderar inte belöningssystem.
Du kan också ringa mig på telefonnummer 070-438 12 37. Kostnaden är 700 kr/tim.
familjekompetens 
Hej, läser dina inlägg med intresse, du tar upp angelägna ämnen. Jag skulle vilja veta hur du ser på detta med att försöka få barn (i det här fallet en 14- åring) motiverad att läsa läxorna. Det är svårt och frustrerande. Kan du tänka dig att skriva om det?
Varma hälsningar
Eila
Hej Eila! Du tar upp ett ämne som berör många föräldrar idag. Många föräldrar kämpar med läxorna. Det finns så många synvinklar på läxor. Ska det över huvudtaget finnas läxor? Är det hemmets sak att “få läxorna gjorda”? Vad är det egentligen som motiverar barnet att gör läxan? Vad är det som får barnet avskräckt från att göra läxan? Hur mycket spelar föräldrarnas beteende och synsätt in i läxarbetet? Finns det tid till läxor eller skulle vi behöva ha fredad tid på kvällen för att slippa skolans krav en viss tid på dygnet? Jag tar med mig din fråga så kanhända att det blir en text om det framöver. Tack för att du hörde av dig!/Sanna