Jamen, vad vill durå? Eller, Vad är egentligen vilja?

 

Ja, vad är egentligen vilja? Vi använder det ordet ofta utan att tänka så mycket på vad det faktiskt innebär. Vad ÄR vilja? Vad består den av? Varför vill vissa och inte andra? Om man tjuvkikar på Ne.se så står det en bit ner i texten att ” Viljan tillhör de vardagliga psykologiska begrepp som saknar en etablerad plats i nutida vetenskaplig psykologi”.

Om man gör en samtidsspaning så kanske man skulle kunna säga att viljan eller ”drivet” som många föräldrar säger, är en orsak till funderingar i många familjer. Varför VILL hon inget? Men VILL du ingenting? (Jag förmodar att vi har en massa mer eller mindre omedvetna föreställningar om vad vi själva önskar att vår tonåring skulle vilja göra. Plugga, ta körkort, umgås, tänka på framtiden o.s.v.)

Jag tänkte försöka sätta ihop ett recept på vilja och jag tror att det är samma oavsett ålder, det kan handla om dig och mig lika gärna:

1 del tillit till sin egen förmåga.

Jag har en god vän som hjälper människor som vill förändra sin livssituation (läs mer om Camilla här) och hon pratar mycket om tillit till sin egen förmåga. Det handlar alltså om att ha en rimlig tilltro till att jag lyckas med det som jag tar mig för.

• Jag klarar nog det där!
• Jag kan!

Man skulle nog kunna kalla det för självförtroende. Jag måste alltså tro på att jag har en chans att klara av det jag företar mig annars vågar jag inte.

1 del självkänsla.

Vad händer om jag faktiskt inte klarade av det jag företog mig. Jag flunkade på uppkörningen! Jag fick kicken från helgjobbet! Jag blev nobbad av ballaste bruden! I dessa lägen är det bra att inte bli totalt uppgiven, att inte tänka att man är värdelös och sedan alltid hålla sig i ”trygghetsboxen”. Om vi har lite självkänsla så kan vi tänka ”pinsamt, det gick åt skogen men jag SKA försöka igen”, ”vad har jag lärt mig som jag kan ta med mig framöver?”.

1 del konsekvensanalys.

Vad händer om jag nu gör det jag tänkte göra? T.ex. söka extrajobb. Och vad händer om jag INTE gör det jag funderar på. Vilka konsekvenser får det för mig och för min närmsta omgivning? Att väga fördelar och nackdelar, fundera över vad utdelningen kan bli. Om man är 2 år gammal så finns i princip inget konsekvenstänk alls. ”Jag rycker spaden ur hennes hand för jag vill ha den”. Men att du får en smäll tillbaka och blir av med spaden igen finns inte med i konsekvensanalysen. Om du däremot har fyllt 25 år så kan de flesta plötsligt göra en rimlig konsekvensanalys av saker som sträcker sig nästan hela livet ut. Ska jag investera i en utbildning? Ska jag sluta röka? Ska jag flytta utomlands ett tag? O.s.v. Åldrarna däremellan kan det vara väldigt individuellt hur pass konsekvenstänkande man är, se gärna marshmallow experiment. Det kan vara allt från några minuter till månader och år.

1 del vision.

Ja, kanske behöver vi ha en bild (som ordet vision ju antyder) av hur det ska bli när vi har nått målet.

• När jag har körkort kan jag kanske köpa en egen bil!
• När jag har helgjobb så får jag egna pengar och kan ut och resa!
• Om jag utbildar mig så blir det kämpigt ett tag men chansen är större till jobb och lite högre lön.

1 del framtidstro.

Många av de barn och tonåringar som växer upp idag är bekymrade över att “ingen” gör något åt hur vår jord mår. De läser mycket i skolan om hur haven dör, isen smälter, ozonet försvinner, temperaturen ökar, haven stiger, det blir fler och fler oväder osv. Dessutom är det flera krig på gång och så fort vi tar del av nyhetsflödet så är det ännu mer negativa saker som händer. Allt skapat av mänsklig hand. En av de mest förlamande känslor är känslan av uppgivenhet; ”det är ändå ingen idé…”. Här behövs det viktiga vuxna som balanserar upp det negativa. Det behöver vi göra genom att visa att det duger att börja i det lilla. Många bäckar små-principen. Vi i vår familj åker buss eller kör bränslesnålt. Vi i vår familj tänker efter när vi handlar. De vuxna i min familj tror verkligen att man kan bidra och förändra. De vuxna i min omgivning tror ändå på framtiden och att man kan bidra till den. ”Det finns en framtid för mig och det samhälle jag är en del av”.

Här är vi vuxna ofta mycket viktigare än vi tror.

1 del sammanhang/delaktighet.

Det här börjar redan när barnen är små (men det är aldrig för sent). Barn som har med sig från början att de är viktiga, att de är en del i ett sammanhang, att de är delaktiga, att viktiga människor runt dem lyssnar och tror på dem, (”Jag är en viktig del av den här familjen, förskolan, klassen, kyrkan, idrottsgruppen”) de har lättare att känna samma sak i de stora sammanhangen. Att senare i livet känna att de är en viktig del av en arbetsplats, ett samhälle, alla typer av gemenskaper. De känner att de kan bidra med kunskap, idéer, o.s.v. De törs och vill bidra för att de känner sig delaktiga och trygga.

 

Jag tänker att av dessa sex ingredienser så kan vi laga lite vilja! Men ingen människa klarar av att göra detta själv. Vi blir till i spegling och samspel med andra människor och först och främst i relation till dem vi älskar.

 

Det här är mina funderingar om det här med viljan. Det finns säkerligen fler saker som påverkar vår vilja. Vad tycker du borde finnas med? Behöver ändra något? Hör av dig då vettja!

 

Jag brukar göra ett inlägg ungefär var tredje vecka. Vill du få ett meddelande till din mailbox när det kommer ett nytt inlägg? Fyll i din adress till vänster på sidan “Följ bloggen via e-post”. Är det något speciellt du vill att jag ska skriva om? Hör av dig! Och dela gärna vidare om du känner någon som du tror skulle gilla att läsa det jag skriver. Tack!